Det finns en sak som bryter mönstret i den annars så intakta 60-tals miljön. På en vägg i matsalen hänger ett svartvitt foto av Joe Strummer, frontfigur i The Clash. Fotot är taget någonstans runt 1980. Det säger en del om atmosfären på Lindgården när ett 40 år gammalt foto känns modernt och överraskande. Och det är precis som det ska vara.

Värdshuset Lindgården öppnade 1968. Någonstans där tryckte man på pausknappen. Matsalen andas fortfarande 60-tal, men inte på något bedagat vis, utan med stolthet och tradition. Här förvaltas ett arv som uppdateras sakta men känsligt till dagens förväntningar. Råvaror i säsong. Det mesta närodlat. Matlagningen är lika klassisk som miljön. Löjrom, Skagen, råbiff, Wallenbergare, plankstek, Rydberg, parfait. Tryggt och vällagat.

Servicen genomförs lugnt och rutinerat av trotjänare i klassiska uniformer. Hur många plankor har här burits ut genom åren? Traditionell mat, miljö och service. Allt hänger ihop.

Vinlistan är gedigen, ca 450 viner med tyngdpunkt på Europa. Prismässigt finns det något bra för de flesta plånböcker. Har du haft tur och vunnit på Keno kan du unna dig en flaska La Tache Grand Cru för 29 500 kronor.

Det finns gott om ställen på Gotland som håller öppet under de lukrativa sommarmånaderna, men det finns få bra ställen som finns där året om. Lindgården är ett av dem som bäst håller ställningarna när turisterna tryter. Det betyder inte att Lindgården tappar fart när turisterna börjar välla av från båtarna. Tvärtom. Under högsäsong växer serveringen ut bland ruinerna på den prunkande gården och tar emot trycket av turister lika väl som de om vintern rår om sina lokala stammisar.

Varje ort borde ha ett värdshus som Lindgården. Husmanskost och klassiska rätter tillagat med kunnande och bra lokala råvaror.

Publicerad April 2024.

Stolthet och tradition

Dela:

Dela:

Följ White Guide i sociala medier

Missa inte vårt nyhetsbrev!

Mer läsning

Följ oss